Införande av EU:s lönetransparensdirektiv - vad gäller för offentlig sektor?
Under 2026 träder lönetransparensdirektivet i kraft, ett EU-direktiv som syftar till att minska risken för osakliga löneskillnader bland annat genom ökad transparens och insyn i lönesättningen. Vad innebär införandet av direktivet? Och hur påverkas kommuner, regioner och andra arbetsgivare?
Chefsutbildningsportalens expert i arbetsrätt och lönebildning, Per G Andersson, har sammanfattat och kommenterat införandet av Lönetransparensdirektivet. Nedan ger vi en översikt av förändringarna.
Införande av EU:s lönetransparensdirektiv
Regeringen har presenterat en lagrådsremiss om införandet av Lönetransparensdirektivet (EU 2023/970) i svensk lag, i syfte att motverka osakliga löneskillnader mellan könen.
De föreslagna förändringarna innebär i korthet:
- Ökad insyn i lönesättningen – där arbetssökande får rätt till skriftlig information om ingångslön, och anställda får rätt till information om kriterier för lönesättning.
- Krav på löneinformation i platsannonser – arbetsgivare måste informera arbetssökande om ingångslön eller löneintervall i platsannonser.
- Förbud mot lönediskriminering – genom tydligare regler för att säkerställa ”lika lön för likvärdigt arbete”.
- Utökad rapporteringsskyldighet – alla kommuner och regioner samt övriga arbetsgivare med 150 anställda eller fler måste rapportera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, med första rapportering 2027 baserat på 2026 års data.
- Förbud mot frågor om tidigare lön – arbetssgivare får inte fråga arbetssökande vad de tjänar idag.
- Sanktioner vid bristande efterlevnad.
SKR kritiska till den korta förberedelsetiden
Sveriges kommuner och regioner (SKR), tillsammans med flera andra arbetsgivarorganisationer, framhåller att de nya kraven är komplicerade och kräver omfattande administrativt arbete. I en gemensam skrivelse till regeringen har de därför begärt att ikraftträdandet skjuts upp till den 1 januari 2027, för att ge arbetsgivare rimlig förberedelsetid.
SKR betonar att lagstiftningen kan få inverkan på lönebildningen inom sektorn, både lokalt och centralt, och kan i förlängningen även riskera att påverka löneavtalens utformning.
Vad händer nu?
Riksdagens förväntas fatta beslut om ändringar i Diskrimineringslagen i mars 2026, med ikraftträdande den 1 juli 2026.
Varför är det viktigt?
”Förändringarna är viktiga då osakliga löneskillnader kopplat till kön är en betydelsefull fråga”, konstaterar Chefsutbildningsportalens expert i arbetsrätt och lönebildning, Per G Andersson.
”Det är också en tydlig signal att arbeta aktivt med en bra lönepolitik i kommuner och regioner”, avrundar Per G.
Chefsutbildningsportalen följer utvecklingen
Chefsutbildningsportalen kommer under våren att uppdatera med ett nytt utbildningsavsnitt om införandet av lönetransparensdirektivet, efter riksdagens hantering.
Vill er kommun ha tillgång till uppdaterad utbildning och stöd för arbetsrättsliga frågor? Kolla in CUP Bas och arbetsrättshandboken.
Skriven av: Per Andersson, HR-konsult
Senior konsult, rådgivare och utbildare med mer än trettiofem års erfarenhet av HR-arbete från den offentliga sektorn.